Det första valet som baserade sig på Finlands allmänna och jämlika rösträtt var riksdagsvalet år 1907. Innan detta baserade sig folkrepresentationen på indelningen i stift och rösträtten var begränsad och gällde endast en liten del av folket, till exempel fick kvinnor inte alls rösta innan år 1907.
En allmän och jämlik rösträtt innebär att varje myndig medborgare har rätt att rösta och varje röstberättigad har en röst. Den ska användas personligt och man kan inte rösta för någon annans del. Det är inget måste att rösta. Enligt Finlands lag är man myndig som 18-åring.
Till rösträtten hör valhemligheten. Ingen får veta vilken kandidat den röstberättigade röstade på, inte ens valmyndigheterna. Valarrangemangen ska trygga valhemligheten.
Vart fjärde år förrättas riksdagsval och kommunalval. Presidentvalet ordnas med sex och EU-valet med fem års mellanrum. I landskapet Åland förrättas egna allmänna landstings- och kommunalval vart fjärde år på annan tid än i övriga Finland. Utöver dessa val kan man ordna rådgivande statliga och kommunala folkomröstningar.
Man kan rösta på vilken kandidat som helst i president- och EU-valet. I riksdagsvalet röstar man på en kandidat från det egna valdistriktet och i kommunalvalet på en kandidat i den egna kommunen. En anmälan om rösträtt skickas hem på posten i god tid före valet. Man kan rösta på förhand på vilken förhandsröstningsplats som helst eller på den egentliga valdagen på det ställe som anges i rösträttsanmälan.
Att rösta är varje myndig medborgares grundläggande rättighet. Man förlorar rösträtten endast genom att avsäga sig sitt finländska medborgarskap.
Förutom i statliga val kan man även rösta i församlingsvalet. Valet ordnas vart fjärde år i november och alla 16 år fyllda församlingsmedlemmar kan rösta.
Mycket information om val.